Lagom

Du eller ni? Tilltal i Sverige

När säger man du och när säger man ni? Formellt och informellt språk i vardagen.

Du till nästan alla

Du-reformen

I Sverige säger man du till nästan alla: till chefen, till läraren, till läkaren och till grannen. Det har varit så sedan du-reformen på 1960- och 70-talet.

Hej Anna! Kan du hjälpa mig? — till chefen, helt normalt

Ni används idag mest:

  • till en grupp av människor: Kan ni öppna böckerna?
  • ibland i service: en del unga säljare säger ni för att vara extra artiga
  • till kungafamiljen (mycket ovanligt i vardagen)

Artighet utan ni

Svenskan visar artighet med andra medel än tilltal:

Direkt Artigare
Ge mig kvittot. Skulle jag kunna få kvittot?
Jag vill ha hjälp. Jag skulle behöva lite hjälp.
Vänta! Har du möjlighet att vänta en stund?

Olena skriver till Maksyms lärare: «Hej Karin! Kan du berätta hur det går för Maksym i skolan?» — förnamn och du, även till läraren.

Formellt och informellt språk

Två register

Samma sak kan sägas olika beroende på situation:

Informellt (kompis) Formellt (myndighet, brev)
Hej! / Tja! Hej! / God dag!
Kan du fixa det här? Jag skulle vilja be er åtgärda detta.
Visst! / Absolut! Självklart, det ordnar vi.
Hej då! / Vi hörs! Med vänliga hälsningar

Grammatik i temat: perfekt

När man berättar om erfarenheter använder man perfekt: har + supinum:

  • Jag har bott i Sverige i två år.
  • Har du ringt till skolan? — Ja, det har jag gjort.
  • Vi har aldrig träffat handläggaren.

Perfekt binder ihop dåtid med nu: resultatet är viktigt, inte tidpunkten.

Dialog

Ahmed: Tjena Andrii! Har du hunnit kolla mejlet från kursen? Andrii: Hej! Ja, det har jag. Läraren skriver ganska formellt, eller hur? Ahmed: Ja, «Med vänliga hälsningar» och hela paketet. Andrii: Till dig skriver jag bara «vi hörs!». Ahmed: Precis — det är skillnaden mellan formellt och informellt.

Testa dig själv

Lär dig med framsteg och en AI-lärare

Följ dina framsteg, gör test och få felen förklarade av AI:n. Utan registrering — säg bara ditt namn.

Börja lära dig