Språket på möten

Orden som styr mötet

Att ta ordet — utan att avbryta

Svenska möten avbryter man INTE. Vänta på paus och använd:

• «Får jag inflika en sak här?»
• «Jag skulle vilja återkomma till punkt två.»
• «Om jag får bygga vidare på det Eva sa …»
• «Ur mitt perspektiv ser det ut så här …»

Förankring — den osynliga nyckeln

Stora beslut fattas i Sverige INTE på mötet — de förankras i småprat och mejl FÖRE. Mötet bekräftar det alla redan enats om. Vill du påverka? Prata med folk INNAN mötet!

Konsten att säga emot

Rak konfrontation («Det är fel!») fungerar dåligt i svensk möteskultur. Invändningar levereras i tre steg: erkänn — invänd — föreslå.

«Jag förstår tanken bakom förslaget (erkänn), men jag ser en risk med tidsplanen (invänd). Skulle vi kunna lägga till två veckors marginal? (föreslå)»

Invändningsfraser — från mjuk till skarp

1. «Jag är inte helt säker på att jag håller med …»
2. «Jag ser det lite annorlunda.»
3. «Där tänker jag faktiskt tvärtom.»
4. «Det håller jag inte med om.» (skarpt — används sällan!)

Konsensus tar tid — och det är meningen

Svenska möten kan kännas långsamma: alla ska höras, allt ska stämmas av. Men när beslutet väl är fattat GENOMFÖRS det — utan att ifrågasättas efteråt. Långsamt in, snabbt ut.

Dialog

— Punkt tre: nya schemat. Synpunkter? — Jag förstår behovet, men ur personalens perspektiv ser jag en utmaning med helgpassen. Kunde vi testa en pilot först? — Bra inspel. Kan vi enas om en pilot på en månad? — Det låter rimligt. — Då beslutar vi så. Nästa punkt!